Krigsoperationerna

Då Finlands riksdag hade förklarat landet självständigt kallades kavallerigeneral C.G.Mannerheim till överbefälhavare för republikens armé. Till en början fanns bara skyddskårstrupperna. Den lagliga regeringens trupper som fanns i Vasa inledde avväpningen av de ryska trupper som ännu fanns i landet. Frihetskriget bröt ut..

Som en följd av samhällsutvecklingen hade det dock skett en tudelning i vårt land. Detta ledde till att medborgarkriget bröt ut efter att det röda folkkommissariatet och dess trupper tagit makten i Södra Finland. I krigsoperationerna deltog på den vita sidan, förutom skyddskåristerna, värvade trupper, samt trupper som inkallats i tjänst med stöd av värnpliktslagen från år 1878. Som utbildare och ledare för dem fungerade Finlands jägare som fått militär utbildning i Tyskland. Huvuddelen av dem anlände till Finland i slutet av februari 1918. På den röda sidan uppställdes de röda gardena i synnerhet i det första skedet av frivilliga, men då kriget drog ut på tiden tog man också i bruk tvångsanslutning.

I Finland pågick från slutet av januari till valborgstiden 1918 samtidigt både ett frihetskrig och ett medborgarkrig. Revolutionära ryska trupper deltog i krigsoperationerna på de rödas sida, och på de vitas, således regeringens, tyska trupper som kallats till landet. I synnerhet striderna i Tammerfors och Viborg var blodiga. Krigsoperationerna slutade i seger för de vita och den lagliga regeringens överbefälhavare general Mannerheim anlände till Helsingfors 16.5.1918. Kriget var slut.