Arvet efter Veteranerna - Ett självständigt fosterland

Åren inför självstädingheten

Krigsoperationerna

Då Finlands riksdag hade förklarat landet självständigt kallades kavallerigeneral C.G.Mannerheim till överbefälhavare för republikens armé. Till en början fanns bara skyddskårstrupperna. Den lagliga regeringens trupper som fanns i Vasa inledde avväpningen av de ryska trupper som ännu fanns i landet. Frihetskriget bröt ut..

Som en följd av samhällsutvecklingen hade det dock skett en tudelning i vårt land. Detta ledde till att medborgarkriget bröt ut efter att det röda folkkommissariatet och dess trupper tagit makten i Södra Finland. I krigsoperationerna deltog på den vita sidan, förutom skyddskåristerna, värvade trupper, samt trupper som inkallats i tjänst med stöd av värnpliktslagen från år 1878. Som utbildare och ledare för dem fungerade Finlands jägare som fått militär utbildning i Tyskland. Huvuddelen av dem anlände till Finland i slutet av februari 1918. På den röda sidan uppställdes de röda gardena i synnerhet i det första skedet av frivilliga, men då kriget drog ut på tiden tog man också i bruk tvångsanslutning.

I Finland pågick från slutet av januari till valborgstiden 1918 samtidigt både ett frihetskrig och ett medborgarkrig. Revolutionära ryska trupper deltog i krigsoperationerna på de rödas sida, och på de vitas, således regeringens, tyska trupper som kallats till landet. I synnerhet striderna i Tammerfors och Viborg var blodiga. Krigsoperationerna slutade i seger för de vita och den lagliga regeringens överbefälhavare general Mannerheim anlände till Helsingfors 16.5.1918. Kriget var slut.

Berättelser