Levnadsvillkoren förbättras

olojen parantuminenVeterangenerationen efter krigen var mycket annorlunda än befolkningen före kriget. Var sextonde man var krigsinvalid, var sjuttonde kvinna var krigsänka, vart tjugofemte barn var krigsvärnlöst, och var nionde medborgare hörde till den förflyttade befolkningen. Man måste fästa allt större uppmärksamhet på den enskilda människans utkomst. Förutom det direkta skadeståndet som kriget förorsakat började man förbättra medborgarnas socialskydd. Pension enligt den redan före kriget stiftade folkpensionslagen började man betala ut år 1949. Året innan hade man tagit barnbidragen i bruk, som då kallades familjebidrag. Finland var bland de första i hela världen med denna socialskyddsform. Barnbidragen var mycket behövliga för tusentals familjer, då det just under andra hälften av 1940-talet föddes de så kallade stora åldersklasserna.

Livsmedelsregleringen fortsatte ännu åratal efter kriget. Ännu år 1946 var exempelvis 53 olika slag av köpkort i användning. Under kortregleringstiden trycktes sammanlagt 778 miljoner köpkort. Återhämtningen inom den egna livsmedelsproduktionen och utrikeshandeln gjorde det möjligt att stegvis upphäva regleringen, med början från år 1948. Sist togs ransoneringen av kaffe bort i början av år 1954. Detta var en stor händelse. Det var äntligen slut på veterangenerationens användning av köpkort som hade räckt över tolv år.